"Är inte alla annorlunda...egentligen"...
Jag gjorde det nämligen igår, jag var försenad till en lunch men tog mig ändå tid och så..poff..försvann i cyberrymden.
Det kändes som att det var någon mening med det.
Det inlägget var mer personligt.
Men jag gör ett nytt försök...lite långt..så varning för det...Ca 3 minuter tar det att läsa!

Jag måste faktiskt som tvåbarnsmamma,latteberoende,utseendefixerad och med presationsbehov säga att jag tycker det känns ganska omotiverat av Skugge att hoppa på Ebba.
(Katerina Janouch blev visst inblandad på ett hörn där också.?)
ALLA lever ju sina liv olika,oberoende om man har barn eller inte!
Att Ebba, som är hur trevlig och ödmjuk som helst,känner sig stressad av att ha "många bollar i luften"....KAN det inte vara möjligt eftersom att hon inte har barn?!
Ska man börja jämföra på det sättet så kan man ju jämföra.....
......familjer med en mamma och pappa som bor tillsammans vs hushållen med en ensamstående mamma eller en ensamstående pappa.....
Ska familjer med två föräldrar under samma tak inte ha rätt att klaga då för att ensamstående har det så mycket slitigare som måste dra hela lasset själva med mat,tvätt,skola,dagis,bvc etc?
Kan familjer med två föräldrar egentligen ha problem? Dom är ju två vuxna..varför klaga?
Ska man kanske börja jämföra hur det är att ha karriär med ett barn mot hur det är att ha en karriär med sju barn?
Kan det inte vara ett pussel då med nanny,resor etc. om man bara har ett barn?
Har man rätt att vara trött då?
Sure sure...
Ibland ser min söta piffiga lillasyster förskräckt ut när vi invarderar hennes lägenhet.
Mina barn är bestämda,söta,högljudda och stökiga.
Min lillasyster är 28 år och har inga barn. Hon vet inte ens om hon vill ha några barn.
Hon undrar hur jag kommer ihåg alla tider och att alltid ha mat hemma.
Hon handlar på 7 /11...när hon inte äter ute.
Hon jobbar ca 50 timmar i veckan,tränar,går ut och shoppar..och ...
ta-daaa...stressar!
Ska jag tala om för henne då att hon inte KAN stressa.
DET ÄR JU OMÖJLIGT.....för att hon har ju inte ....några barn!
Vad har hon att stressa över?
Mitt liv måste ju med tre tvättmaskiner om dagen, två diskmaskiner ,en timmes matshopping, ca 30 minuters letande efter bortappade vantar och mössor på fritids och en timmes nattning med tandborstning,bad & saga vara rena rama himmelriket ... om man börjar JÄMFÖRA med TV4 familjerna i "Familjen Annorlunda"
Ändå känner jag mig ganska trött när dagen är slut.
Klockan är över midnatt nu.Elliott vaknar 6.30.
Får jag känna så?Är det befogat? Får jag känna mig stressad fast jag inte har en baby?
Får jag känna mig otillräcklig fast jag inte sover på en jysk bädd-madrass på golvet som jag kört hem själv?
Och jag dricker ju faktiskt champagne med jämna mellanrum (ca 5 gånger om året)och shoppar..och är modeintresserad och...är en mamma!
HUR KAN DET GÅ IHOP?
Lever jag inte ett tillräckligt stressigt liv då för att jag bara har två barn och inte tio små vildar hemma?

Jag tycker Bloggbråket var fånigt och att det inte borde startats och att det bums borde sluta.
Det finna liksom inget mer att säga..inget mer att tillägga...
Jag har det stressigt.Familjerna Annorlunda har det stressigt.Min söta lillasyster har det stressigt:Ebba har det stressigt. Linda Skugge har det stressigt.
Vi har det alla stressigt.
Vår stress visar sig nog bara under lite olika skepnader.
Jo en sak...en ganska smart sak finns att tillägga.
William sa en väldigt bra sak om just namnet på programmet "Familjen Annorlunda" när dom körde trailern på fyran ,innan programmet startat.
"Men..hellooo...vad är det där för namn..är inte ALLA annorlunda?"
Och det har han ju helt totalt absolut rätt i!
SÅKLART vi ÄR!
Vi är ALLA unika och annorlunda och ingen annan kan sätta sig in i HUR vi känner...oberoende om vi har noll,två,tre eller tio barn!

Här kan ni läsa Familjerna Annorlundas Bloggar btw ...spana in!
Familjen Carlsson
Familjen Cotino Karlsson
Familjen Johansson
Jag håller med dig, det bråk som blossat upp i media är rent ut sagt löjligt. Det är välbekant att vi lever i ett allt för stressat samhälle idag och jag tror att de drabbar alla, vare sig man har barn eller ej. Enda skillnaden är att man kanske är stressad över olika saker, men i slutändan, vad spelar det egentligen för roll?
Diskussionen borde istället handla om hur vi ska lära oss att varva ner och andas mellan varven.
Bra synpunkter från din sida, det var roligt att läsa :)
Kram på dig