Eftertanke..
Begravningen igår gick "bra". Om en begravning nu kan vara "bra".
Jag kan iallafall inte tänka mig någon finare cermoni än den vi upplevde.
Barnen tog det väldigt naturligt och det var mycket live musik.
Lilla-E pratade med Gunillas kort och sa " Jag tror hon hör oss"..åhh..det vill jag gärna tro också.
Som jag föeväntade mig så kom känslan av "det definitiva" över mig.
Hon är borta nu..hon kommer inte tillbaka.
Jag är lämnad med ett stort tomrum.
Hon tyckte om mig på ett speciellt sätt..ingen annan kan ta hennes plats.
Jag har inte varit med om många begravningar i mitt liv och gårdagen får mig verkligen att fundera.
Fundera på livet i stort.Livet är verkligen inte oändligt.
Jag är en mästare på att tänka "det kan jag fixa sen", "jag ringer honom då", "jag mejlar henne nästa vecka"..men tänk om man inte hinner det?
Man kan inte förvänta sig att saker ska vara som det är för alltid...Livet förändras.
Kanske kan jag ta med mig detta och leva mer för nuet..jag vet inte..men det har iallafall väckt tankar hos mig som jag tror är ..bra... att fundera kring.
Om man vill något ska man inte vänta för länge.
Vi lever här och nu och det är än så länge allt vi har garanterat!
Tack för era fina kommentarer och hoppas ni har en skön helg!
Kram Hannah♥
Hej!
Vad skönt att begravningen gick bra för er. Vad fint du skriver om dina tankar och funderingar.Nej man ska nog verkligen inte ta någonting för givet. Man vet aldrig vad som komma skall.Söt sonen var på kortet. Ha en forsatt trevlig helg